Underbaraclara ställer sig frågan: Mäns våld mot kvinnor anses vara en kvinnofråga. Hur kan det vara en kvinnofråga när det är män som slår?

"Jag och min syster är i Barcelona. Vi sitter på en parkbänk och dricker kaffe. En bit därifrån står en ung man med en cykel. Han verkade vänta på något, för han har stått där länge. Plötsligt upptäcker jag att han har snoppen framme. Han tillfredsställer sig själv medan han ser på oss. Jag blir så djuriskt djävla förbannad. Så jag reser mig upp och går fram och säger fy fan du är så djävla vidrig och dessutom har du en liten snopp. Jag känner mig lite tuffare men på kvällen kan jag inte somna" / http://www.folkbladet.nu/?p=160512#comment-151714

Ja hellre låter vi kvinnorna anpassa sig efter männens våld och därigenom begränsar kvinnor, än att inse att det faktiskt är våra bröder, söner och pappor som slår.